Mainz (Kreisfreie Stadt Mainz)
Mainz är en kretsfri stad, huvudstad och med sina över 200 000 invånare därtill den största staden i förbundslandet Rheinland-Pfalz i sydvästra Tyskland. Staden är belägen där floderna Rhen och Main flyter samman. På motsatta sidan av Rhen ligger Wiesbaden som är huvudstad i Hessen. Staden är präglad av domkyrkan och känd för sina karnevalsfester.
Mainz är en mer än 2000 år gammal boplats. År 13 f.Kr. byggdes det första romerska kastellet i staden. Romarna kallade staden för Mogontiacum efter den keltiske solguden Mogon, och inte bara det tyska namnet utan också andra moderna namn för staden på olika språk (som Mayence på franska eller Mogonza på italienska) är kortformer av detta långa namn. Eftersom floden Rhen utgjorde en del av Romarrikets nordligaste gräns, så var armén, som skulle vakta gränsen från anfall från olika germanska stammar, länge den viktigaste arbetsgivaren i staden. Mogontiacum blev huvudstad i den romerska provinsen Germania Superior, men staden förblev under romartiden till skillnad från Köln och Koblenz i första hand en garnisonsort dominerad av militären.
Efter återkommande plundringar under folkvandringstiden förföll staden på 400-talet. På 700-talet började den på nytt blomma upp.
Runt år 780/782 utsåg påven Mainz till ärkebiskopssäte. Mainz blev så också huvudstad i det av ärkebiskopen regerade furstendömet. Mainz kom att för en lång tid framöver bli Tysklands religiösa centrum.
På 1200-talet var Mainz ärkebiskop en av sju furstar inom Tysk-romerska riket som utsågs till kurfurstar och därmed var staden centrum i Kurfurstendömet Mainz (ty: Erzstift und Kurfürstentum Mainz eller Kurmainz). Mainz kurfurste och ärkebiskop var därtill Tysklands ärkekansler och dess främste kyrkliga företrädare, Primas Germaniae.
Mainz förblev en viktig stad på medeltiden. Här utvecklades boktryckarkonsten av pionjärer som Johannes Gutenberg, Johann Fust och Peter Schöffer (Fusts svärson). Den första boken som tryckts med mekaniska rörliga delar skapades alltså i Mainz. Denna bok brukar kallas för den ”42-radiga Bibeln” eller ”Gutenbergs Bibel”. I dagsläget finns det tre perfekt bevarade exemplar av boken, ett i London, ett i Paris och ett i Washington. Tekniken som boktryckarna i Mainz utvecklade byggde på den kinesiska boktryckarkonsten; även papperet som användes vid tryckning anses ursprungligen vara en kinesisk uppfinning.
Under trettioåriga kriget var Mainz 1631-35 besatt av svenska trupper, som lät anlägga fästningen Gustavsborg på den östra Rhenstranden.
Under det första koalitionskriget intogs Mainz 1792 av den franska revolutionsarmén under generallöjtnant Adam Philippe de Custine. År 1803 var kurfurstendömet definitivt upplöst, och efter Wienkongressen kom Mainz att tillhöra Storhertigdömet Hessen, nyskapat efter Tysk-romerska rikets upplösning 1806.
1871 blev Mainz en betydande riksfästning. Staden skadades svårt av bombningar under andra världskriget.
Efter andra världskriget drogs gränserna mellan de nybildade delstaterna Rheinland-Pfalz och Hessen utefter Rhen. Detta innebar att några av Mainz stadsdelar tillföll Hessen. Dessa stadsdelar har dock behållit prefixet Mainz- i sina namn (till exempel Mainz-Kastel), även om de numera är stadsdelar i Wiesbaden.
Mainz är en mer än 2000 år gammal boplats. År 13 f.Kr. byggdes det första romerska kastellet i staden. Romarna kallade staden för Mogontiacum efter den keltiske solguden Mogon, och inte bara det tyska namnet utan också andra moderna namn för staden på olika språk (som Mayence på franska eller Mogonza på italienska) är kortformer av detta långa namn. Eftersom floden Rhen utgjorde en del av Romarrikets nordligaste gräns, så var armén, som skulle vakta gränsen från anfall från olika germanska stammar, länge den viktigaste arbetsgivaren i staden. Mogontiacum blev huvudstad i den romerska provinsen Germania Superior, men staden förblev under romartiden till skillnad från Köln och Koblenz i första hand en garnisonsort dominerad av militären.
Efter återkommande plundringar under folkvandringstiden förföll staden på 400-talet. På 700-talet började den på nytt blomma upp.
Runt år 780/782 utsåg påven Mainz till ärkebiskopssäte. Mainz blev så också huvudstad i det av ärkebiskopen regerade furstendömet. Mainz kom att för en lång tid framöver bli Tysklands religiösa centrum.
På 1200-talet var Mainz ärkebiskop en av sju furstar inom Tysk-romerska riket som utsågs till kurfurstar och därmed var staden centrum i Kurfurstendömet Mainz (ty: Erzstift und Kurfürstentum Mainz eller Kurmainz). Mainz kurfurste och ärkebiskop var därtill Tysklands ärkekansler och dess främste kyrkliga företrädare, Primas Germaniae.
Mainz förblev en viktig stad på medeltiden. Här utvecklades boktryckarkonsten av pionjärer som Johannes Gutenberg, Johann Fust och Peter Schöffer (Fusts svärson). Den första boken som tryckts med mekaniska rörliga delar skapades alltså i Mainz. Denna bok brukar kallas för den ”42-radiga Bibeln” eller ”Gutenbergs Bibel”. I dagsläget finns det tre perfekt bevarade exemplar av boken, ett i London, ett i Paris och ett i Washington. Tekniken som boktryckarna i Mainz utvecklade byggde på den kinesiska boktryckarkonsten; även papperet som användes vid tryckning anses ursprungligen vara en kinesisk uppfinning.
Under trettioåriga kriget var Mainz 1631-35 besatt av svenska trupper, som lät anlägga fästningen Gustavsborg på den östra Rhenstranden.
Under det första koalitionskriget intogs Mainz 1792 av den franska revolutionsarmén under generallöjtnant Adam Philippe de Custine. År 1803 var kurfurstendömet definitivt upplöst, och efter Wienkongressen kom Mainz att tillhöra Storhertigdömet Hessen, nyskapat efter Tysk-romerska rikets upplösning 1806.
1871 blev Mainz en betydande riksfästning. Staden skadades svårt av bombningar under andra världskriget.
Efter andra världskriget drogs gränserna mellan de nybildade delstaterna Rheinland-Pfalz och Hessen utefter Rhen. Detta innebar att några av Mainz stadsdelar tillföll Hessen. Dessa stadsdelar har dock behållit prefixet Mainz- i sina namn (till exempel Mainz-Kastel), även om de numera är stadsdelar i Wiesbaden.
